Juni 2005

Om du kommit hit via en webbring, klicka här för att se hela sidan

TILLBAKA TILL ARKIVET

Onsdag 29/6-2005
Just nu är det ingen ordning alls i mitt liv. Jo, nu ljög jag väl lite för det är väl ordning på vissa saker, men det här med nätet finns det ingen tid till och båda mina barn tar mycket tid nu. Mini-man tar visserligen inte så mycket tid, men jr tar desto mer. Det är trotsigt värre och vi har världens kamp här hemma nu jag och C för att bevisa för jr att det faktiskt är vi som bestämmer och att man inte är vuxen bara för att man blivit storebror =)

Igår var vi iväg med mini-man till barnkliniken och ett nytt ultraljud på hans hjärta gjordes. Han är ju född med tre hål på skiljeväggen (kallas VCD). Eventuellt kan man avhjälpa det här felet med mediciner men om det inte går måste han opereras. Vi ska tillbaka i slutet av nästa vecka för en ny koll. Det känns jobbigt att han har det här hjärtfelet, men vi kan i dagsläget inte göra något åt det, bara hålla koll på om han blir svettig när han äter. Då måste vi höra av oss till barnläkaren. I övrigt är han opåverkad förutom att han andas lite häftigt. Läkaren förklarade att om hjärtat är en hink som är full och man häller på mer vatten så måste hinken vara större för att allt ska rymmas. Mini-mans hjärta behöver alltså växa för att allt ska få plats. Vi fick en skiss på hur det ser ut och mycket bra förklaringar. Men vad det beror på är det ingen som vet. Hjärtat bildas de 9 första veckorna av graviditeten och det är inte något mamman gör som orsaker problemet. Känns ju bra att veta iallafall =). Igår efter ultraljudet var jag lite nere, men idag känns det bättre. De allra flesta som har hjärtfel från födseln kan leva helt normala liv.

I övrigt så är det bad och sol som gäller här hemma. Vi har införskaffat en stor pool till trädgåren och det kommer foton inom kort. Jag har bytt dator och saknar photoshop bland annat så jag fixar till foton när allt är installerat. Ja just ja, alla mina e-postadresser är borta så är du en trogen läsare här så släng gärna iväg ett mejl till mig så att jag får din adress igen. Ha en bra vecka allihop! Kramiz

Midsommarafton 24/6-2005
Jag skäms, för jag uppdaterar inte nog ofta och jag besöker inte mina goa favoriter och läser vad som händer i era liv för tillfället. Förut var det skolan som upptog all min tid, men nu är det ju något roligare =)

När det lugnat sig lite hoppas jag dock att jag hinner med lite mer. Barn sover ju ganska mycket och när jr är hos dagmamman borde jag få lite tid över. Det har gått 10 dagar sen jag uppdaterade sist och jag har egentligen inte mycket att skriva mer än att vi mår bra och dagarna går åt till att försöka hålla jr sysselsatt och att mata mini-man. C har varit lite pappa-ledig och jr har varit 15 timmar/vecka hos dagmamman. 15 timmar är otroligt lite. Han behöver aktiveras och när jag är ensam hemma så är det väldigt svårt med en liten bebis. Jr vill cykla, han vill åka till kompisar etc, men då måste jag ju vara med så det har varit många kontroverser sista tiden. Han är hur go som helst med sin lillebror, men det är jag och C som får ta stryk. Men det är ju tur....

Idag har vi firat midsommar i mina föräldrars sommarstuga. Min mormor, min farmor och farfar var med och det är superkul att dom orkar och vill. Mini-man sov hela tiden förutom avbrott för mat och jr badade och lekte med mina kusiner. En helt ok dag! När vi kom hem grillade vi oxfilé och till det hade vi greksallad. Mums! Jr har tyvärr nyss vaknat så jag måste sluta skriva nu. När jag äntligen fick till en uppdatering *suckar och ler*. Nåja, mer kommer....Kramis

Tisdag 14/6-2005 (19:22)
Först av allt, vi har blivit föräldrar igen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Måndag 6/6 kom Marcus till världen. Mitt i jr:s barnkalas på söndan 5/6 gick slemproppen och vi fick åka in till förlossningen. Vi skulle komma tillbaka senare på kvällen för ett snitt men då vi kom tillbaka hade dom fått in akuta fall på operation så vi fick åka hem igen. Nästa dag skulle vi infinna oss 8.00!

När vi kom dit fick jag duscha med hibiscrub och sen fick jag kateter och dropp innan dom drog iväg oss till operationssalen. Det tog sin lilla tid att få spinalbedövningen för dom hittade inte rätt i ryggen på mig. Jag är stönig av naturen så dom fick väl sticka mig vidare och till slut, efter 40 minuter tog äntligen bedövningen. Jag var helt bedövad från brösten och nedåt och det kändes ungefär som att flyta i vatten då dom bökade runt i magen på mig. Så kom då det efterlängtade skriket. Marcus var född! 50 cm lång och vägde 4400g! En bamsing!!! Jag fick hålla honom en liten stund på bröstet innan dom försvann med honom. Jag blev skjutsad till uppvakningen och där mådde jag rent ut sagt för djävligt. Så fort dom rörde mig eller min säng så kräktes jag. Jag väntade också på att C och "mini-man" skulle komma och hälsa på mig, men det var bara C som kom. Mini-man hade fostervatten i lungorna och honom fick dom suga ur det på, samt att han hade svårt att syresätta sig så han fick ligga på Biva. Vid tre-tiden fick jag åka till Biva och hälsa på. Åh va jag grät! Dels för att jag var så glad för att ha fått barn men också för att han såg så ynklig ut där han låg. Han hade syrgas i näsan och elektroder som mätte allt möjligt. Men jisses så söt! Jag provade att amma honom och han åt innan vi lämnade honom för att jag skulle vila. C var och hämtade honom på kvällen så att jag fick amma igen och det var sååååå ljuvligt.

På onsdag fick vi veta att han har ett blåsljud på hjärtat. Det blev ultraljudsundersökning och jag brukar vanligtvis inte be till Gud, men då gjorde jag det. Jag såg framför mig hur de skulle operera och jag bad att vi skulle slippa. Det visade sig att han har tre små hål på en skiljevägg men att hålen är så små att dom förmodligen växer igen av sig själva eller också kommer han att få medicin. Detta är inget som påverkar honom i nuläget. Gissa om jag grät när jag fick höra att det var ett "vanligt" fel och att han förmodligen blir frisk?

Fredag åkte vi hem och det var himla skönt att få komma hem. Helgen har varit lugn och vi försöker få allt att stämma här hemma med storebror och allt. Vi tar en dag i taget. Här är en bild på vårt lilla nytillskott



Torsdag 2/6-2005 (10:33)
I fredags ringde min mamma och undrade om vi ville vara barnlediga över natten. Det ville vi så dom kom och hämtade jr 15.30. Det var tivoli i byn så jag följde med dit en stund innan dom for till sommarstugan. C och jag var helt slut så det blev pizza och lite tv innan vi la oss.

På lördan kom jr hem vid 11-tiden för C:s mamma skulle komma och gratulera jr. Det regnade ute men vi trotsade vädret och gick på tivoli ändå. Jr åkte flera olika karuseller och sen åkte han och C brandbil. Efteråt åt vi lunch här hemma. På söndan vaknade jr redan 4.30 och vägrade somna om så den dagen blev lite dryg. Jag fick sova nån timme till på morgonen (det var ju iallafall mors dag) och sen tog vi en sväng med bilen så att jr fick sova lite också. Jag låg i soffan på eftermiddan efter att vi ätit kina-mat. Hade förvärkar i ryggslutet som höll på i över 1 timme.

På måndag var jag ledig och röjde lite på övervåningen. Tisdag var jag i skolan och jag och E sammanställde vår opponering. Igår var det dags för c-uppsats och att bli opponerad på. Det gick bra!!!!!! Vi har några småsaker vi ska ändra, men det var inget stort och vi behöver egentligen inte lämna in någon revidering utan bara lämna till tryck då vi anser oss klara. Jippie!!!!!!! Vi fick också bra kritik för vår opponering.

Jr fyllde år igår och vaknade 5.30 och ropade "Idag fyller jag ÅR!!!". Han fick öppna lite presenter på morgonen. När vi hämtat honom hos dagmamman kom det folk på en gång så det var verkligen high life här igår. Det var: mormor och morfar, gammelmormor, gammelfarfar, gammelfarmor, farmor och farfar, faster och två kusiner, min moster, min kusin! Gissa om han var i sitt esse? Tyvärr tror jag att det här med att få ett syskon påverkar honom lite just nu för han är såååå trotsig! Han känner väl av att jag inte har ork heller för ork är något som inte finns i min vokabulär just nu. Jag förstår om det är jobbigt för honom för det är ju knappt man själv förstår att vi snart är 4 i familjen och vi vet ju inte heller hur det kommer att bli.

Idag ska jag inte göra ett skapandes dugg mer än att köra en tvättmaskin. Jag ska krypa ner i min säng och sova en stund för jag är verkligen helt slut både fysiskt och psykiskt för tillfället. Glömmer saker, tappar saker....allt sånt där som är tecken på att man är utsliten. Bebisen får gärna komma nu när alla mina "måsten" är avklarade. Har 14 dagar kvar till det planerade snittet. Gör INGET om det råkar bli tidigare. Gråter när jag vänder mig i sängen pga foglossning och kan knappt ta mig ur soffan eller sängen för att gå på toa. Hade jag haft ett jobb hade jag varit sjuskriven för längesen. Nu inser jag att det är vila som gäller och jag ger fullständigt F A N i allt annat idag. Mitt i allt elände är jag ganska nöjd och glad ändå =) Kramis