PUBLICERAT
När något berör mig brukar jag skriva insändare till NWT (Nya Wermlandstidningen). Här finner du ett urval av de som publicerats.

Publicerat i NWT 20/9-2006
Ett icke fungerande system
Än en gång blir jag rasande när jag läser om hur Försäkringskassan behandlar människor. I NWT 16/9 berättas det om en man som pga FK hamnat hos Kronofogden. Monika Klar (FK) besvarar artikeln med att FK ska informera den sjukskrivne om ärendet ska granskas. Jaha, blir man frisk då eller? Har en läkare bedömt att en person är sjuk så får man väl utgå ifrån att det faktiskt är så. I Aftonbladet 25/8-06 berättas det om Lisa som ska vräkas pga att FK vägrat henne ersättning. Hon har flera läkarintyg men får hon ersättning? Nej, för det har Försäkringskassans förtroendeläkare bestämt, hon är arbetsför! Och denne har inte ens träffat henne. Nu vräks Lisa från sin lägenhet eftersom hon inte fått någon sjukersättning och därmed inte kan betala hyran. Vad är det för land vi lever i? Varför har vi försäkringskassan överhuvudtaget när ingen får sjukpenning fast dom varit hos flera olika läkare som alla säger samma sak. En läkare sjukskriver väl inte för nöjes skull? Man får väl inte intyg på intyg om man är frisk? Eller? Visst, föräldrapenning och liknande kan Försäkringskassan hålla på med, men dom ska banne mig inte avgöra vem som är frisk och vem som är sjuk, det har vi läkare till! Först betalar man läkarbesöken som kan bli många innan allt är utrett och sen ska man nekas ersättning. Och detta leder till ekonomisk kris, vilket i sin tur leder till kronofogden och i värsta fall vräkning. Och vad kan vi göra? Tacka och ta emot och säga ja och amen till detta? Ja, vad har vi för val? Gå för guds skull inte och bli sjuk, det kan vara din biljett till landet ingenstans där du inte har mat för dagen och tak över huvudet. Fascistfasoner! Jo, jag är väl medveten om att det finns människor som uppbär sjukpenning fast dom inte borde. Men så många kan det väl ändå inte vara att resten av Sveriges befolkning automatiskt klassas som fuskare? Det är ju dessutom ganska kränkande att vara sjuk och inte bli trodd. Och är det något som ger bekymmer så är det avsaknaden av pengar. Så den som redan har en depression....mår den bättre då när inte räkningarna kan betalas? Ändra Försäkringskassan till en myndighet som bara betalar ut pengar. Idag är dom anställda för att bråka med redan sjuka människor!!

Publicerat i NWT februari 2003
Visa respekt för de äldre
Tänk att i det här landet har människor så f-bannat bråttom!! Torsdag 30/1 besökte jag som vanligt min lokala ICA affär. Där har personalen stort tålamod och är alltid vänliga, men igår blev jag så besviken. En äldre dam med rullator hade handlat, betalat och fått sitt kvitto. Kvinnan i kassan började bli otålig när damen skulle stoppa ner motgiften. Nästa kunds varor började slås in då damen undrade om hon fått sitt kvitto. Jag, som stod i en annan kassa hörde expediten sucka och med irriterad röst förklarade hon för damen högt och tydligt att hon fått sin motgift, 890,50 och kvittot. För det första var det dumt att vara irriterad och det var mer än dumt att upplysa samtliga kunder om att damen precis stoppat ner en ansenlig summa pengar i sin börs. Det tog lite tid för damen att få ner sina varor i rullatorn och när hon kommer till utgången, ja då är dags för nästa förnedring. En kvinna runt 30-35 går bakom den gamla damen. Den gamla damen kan av naturliga skäl inte gå så fort. Döm om min förvåning när kvinnan mellan mig och gamla damen ryter - Kan du gå åt sidan lite?! Det gjorde mig så ont! Tyvärr blev jag så ställd att jag inte sade något till den gamlas försvar. Detta skäms jag för och den gamla damen med rullator har funnits i mina tankar sedan torsdag middag. Hur mycket tror ni hon tjänade i tid på att få gå om damen i en gång som är typ 4 meter lång? 1 minut kanske? Visst kan man ha bråttom, men 1-2 minuter gör varken till eller från om det inte gäller liv och död. Varför får inte gamla människor ta plats? Det är väl ändå deras förtjänst att vi finns till? När jag var barn fick jag lära mig att ha respekt för äldre, men vissa har nog aldrig fått lära sig det. Nästa gång jag ser och hör något liknande, då banne mig ska jag ställa upp och ta den utsatta i försvar. Så här får man inte behandla någon, varken gammal eller ung!

Publicerat i NWT juni 2003
Bryt inte barnens rutiner
Idag fick jag höra att XXXXX kommun tagit beslut att föräldralediga inte ska ha rätt till barnomsorg för äldre syskon. Jag förstår att det måste sparas i kommunen, men det måste finnas bättre sätt att spara än att spara på barnen? Tänk er dessa barn som är vana att varje dag umgås med sina lekkamrater på daghem eller familjedaghem. Helt plötsligt får de inte träffa varken kamrater eller personal som de fäst sig vid, och detta bara för att det kommit en bebis i familjen. Det är jobbigt för ett barn att få ett syskon, och jag tror inte att det blir lättare genom att man bryter deras rutiner och tar ifrån dem deras kamrater. Det är inte föräldrarna som drabbas, det är barnen! 15 timmar i veckan borde absolut vara varje barns rätt. Det ger stimulans att träffa andra barn och vuxna, istället för att gå hemma med mamma och det nya syskonet hela dagarna. än så länge har jag bara ett barn och jag vet inte om det blir några fler. I så fall i en annan kommun, där barnen fortfarande har rätt till sitt sociala umgänge!

Publicerat i NWT 2003
Stå upp för barnens rätt
Vad är det som driver människor som begår övergrepp på barn? Det finns nog inget som förstör en människas liv så mycket som att bli sexuellt utnyttjad. Dagligen läser man i tidningen om barn som berättar vad de varit med om. Varje gång blir jag lika ledsen och arg. Jag vill krama dessa barn och sudda ut deras otäcka minnen, trots att jag vet att det är omöjligt. Värst är det när det handlar om att det är deras egna föräldrar eller nära anhöriga som begått övergreppen. De personer som ska stå dem närmast, som de ska förlita sig på och lära av. Det är förkrossande. Små oskyldiga varelser som inte har en aning om vad som är rätt och fel. Som har rätten att uppleva kärlek och sex i vuxen ålder utan ångest och skuldkänslor. Den rätten tar de som begår övergreppen ifrån dessa barn och många kan aldrig ha ett fungerade förhållande i vuxen ålder. Barn är försvarslösa individer och trots att många förstår att det de blir utsatta för inte är rätt, vågar de inte anmäla förövaren av rädsla för att bli övergivna. Vem vill förlora sin mamma eller pappa? För trots övergreppen finns ju kärleken där. Den som vi vuxna får av våra barn. Villkorslöst älskar ett barn sina föräldrar, även om vi behandlar dom illa. Det är just det som är så hemskt. Barnen befinner sig i beroendeställning och någon vuxen utnyttjar detta. Jag hyser en stor beundran till de barn som vågar träda fram och säga ifrån på ett eller annat sätt. Likaså beundrar jag barnomsorgspersonal och andra som vågar slå larm. Att blunda för sanningen som vuxen är ett lika stort brott som att själv begå övergrepp. På internet finns mängder av barnporr för den som söker och jag vill uppmana alla som stöter på något som verkar vara barnpornografi på Internet att anmäla detta. På något sätt måste vi som medmänniskor dra vårt strå till stacken. Kan vi hjälpa ett enda barn som far illa har vi åtminstone åstadkommit något, om än lite. Du som privatperson kan vara anonym och du kan göra din anmälan till den lokala polisen och till den internetleverantör som du finner sidan hos. Trots att jag själv aldrig kommit i kontakt med pedofili och sexuella övergrepp är detta något som rör mig djupt in i själen. Om någon rörde mitt barn skulle jag inte svara för följderna. Stå upp för barnens rätt i samhället!

Publicerat i NWT 13/9 2003
Tillsammans är vi starka
även Sverige har fått en 11:e september. Anna Lindh avlider efter knivhugg, Nathalie 16 hittas död och en femårig flicka i Arvika knivhuggs till döds. Jag vet inte om jag vill vara svensk längre! Hur förklarar man allt detta på en och samma dag för sina barn? Två barn mister sin mamma, en make sin maka. Oroliga föräldrar, anhöriga och vänner mister sin Nathalie. Föräldrar, kompisar och anhöriga mister sin femåring. Finns det ett värdigt liv för de anhöriga efter detta? Mina tårar tar aldrig slut. Det är bara för mycket. Min empati för de drabbade är omätbar. När ska vi få ett slut på dessa meningslösa och brutala dåd? Om jag hör ett enda ord till om att skära ner på vården (vilket inkluderar mentalvården) ska jag personligen gå ut och demonstrera. Jag är ganska säker på att jag inte blir ensam! Tänd ett ljus ikväll och sätt det i ett fönster eller på din trappa. Visa att du inte ställer upp på våldet i samhället! Tillsammans är vi starka!

Förmodligen blir det fler insändare med tiden. Då hamnar dom förutom i NWT också här.

Sen en tid tillbaka skriver jag på en bok. Det är inte alltid inspirationen finns, men vem vet...en vacker dag kanske den blir färdig!

Ta dig gärna tid att skriva i min gästbok!!